Den vita morgonstjärnan, Ornithogalum umbellatum, sprider sig gärna och återkommer år efter år om den trivs. Och det gör den hos mig med råge. Troget dyker den upp vid den här tiden, ljuvlig i all sin enkelhet med små blommor som slår ut när solen är framme. Här tittar de fram bland rosenvialens blad.
Planteras i soligt läge på hösten, lite djupare än man kan tro, ca 10 cm ner i jorden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar